10milamorden Str 3

Sträcka 3 – 8,5 km

Näst sista kontrollen. Banans sista riktiga kontroll innan man rusade ner mot sista skärmen som låg ute på TC-gärdet. Här började löparna slappna av och känna vittringen av målet och växling till nästa löpare i laget. En bra plats att dö på tyckte Hans-Ove. Det var brant ut från kontrollen och klapperstenar täckte marken. Inga problem för en rutinerad skogslöpare som Hans-Ove men amatörer hade inget på sånt här underlag att göra. Speakern hördes tydligt och just nu rapporterade de att lagen som kom in på tredje sträckan slogs om placeringarna 100 och uppåt. Hans-Ove stod precis nedanför kontrollen och gjorde några knäböjningar för att mjuka upp sina stela knän. Han var beredd.

En lampa kom in mot kontrollen och stämplade. Löparen tog en titt på kartan och trippade försiktigt ut på det steniga underlaget och i samma ögonblick gav Hans-Ove honom en kraftig knuff i ryggen vilket gjorde att han störtade med huvudet före ner i den steniga sluttningen. Mannen skrek till högt av smärta och blev liggande. Hans-Ove trippade snabbt efter och böjde sig ner över honom. En lampa lyste plötsligt upp Hans-Ove och mannen som låg i stenskravlet och en röst frågade.

”Hur gick det? Har han gjort illa sig?”

”Han verkar ha klarat sig, spring du så tar jag hand om honom”

Löparen som frågat sprang vidare ner mot TC och lämnade Hans-Ove och mannen kvar i stenskravlet.

”Hallå, hur är det, har du ont någonstans?”

Hans-Ove lät inte mannen, som börjar röra lite på sig, svara innan han snabbt plockade upp en rejäl sten och slog den hårt i mannens huvud. Ett slag, blod och sen tystnad. Eftersom han förstod att det kunde komma flera löpare vilken sekund som helst tog han tag i mannens ben och drog honom snabbt åt sidan. En bit bort lät han kroppen ligga och han rafsade åt sig lite sly och ris från en hög i närheten som han täckte kroppen med. Han gick sakta tillbaka samma väg och det enda som syntes på platsen var ett blodigt spår på stenarna där han dragit kroppen. Dom mörka fläckarna kunde dock lika gärna vara hederlig svensk mylla så han vandrade sakta ner mot TC.

”Läge för lite nattmat” tänkte Hans-Ove.